Jennie Jarnryd Persberg

Mina hoods

Filipstad med omnejd. För en utomstående kanske det inte har så mycket att erbjuda i första anblicken, men skrapar man lite på ytan finns det mycket att uppleva. Framförallt naturupplevelser där tystnad och magnifika yver slår det mesta.

Jag är uppvuxen med att söndagar är heliga. Då ska man upptäcka något nytt. Caféer, picknickställen, pittoreska städer med kullerstenstorg eller små annorlunda butiker. Ledordet var UPPLEVA och jag är tacksam för att mina föräldrar var stenhårda med det. Men just där och då, när jag var 10 år och helst ville stanna hemma och leka med bästa kompisen Marlene, var det kanske inte alltid lika tilltalande. Hur som helst, jag uppskattar att jag fått varit på, i princip, alla caféer och museer som finns inom en 20 mils radie från Filipstad.

Jag vill nu ta med dig till några av mina smultronställen. Såhär skulle en, väldigt packad, dag kunna se ut i mina hoods:

– Vi börjar med frukost på Hennickehammars Herrgård. Är det sommar intar vi den givetvis utomhus och vi passar på att gå en förmiddagspromenad runt sjön.

– Vi åker vidare till Källsfallet, vägen dit är en upplevelse i sig, med fina Likstaallén och Asphyttans byidyll. Vi ställer bilen där och går ca 3 km längst kanalen (kolla efter bävrar!) till Bjurbäckens Slusscafé. Himmelriket på jorden. Sommar är inte sommar om jag inte får fika där.

– Dags för lunch va? Vi beger oss i motsatt håll till Anna Karolinas Kök i Långbans gruvby, John och Nils Ericssons gamla barndomshem. Efter lunchen tar vi oss en tur ut på naturreservatet Tibergs udde och njuter av naturen och hälsar på de nyfikna fåren, vars enorma hage du befinner dig i. Hittar du några orkidéer? Det finns hela sju sorter här!

– På vägen hemåt Filipstad stannar vi vid mäktiga nedlagda gruvfältet och trollska Tilas Stoll på Högbergsfältet i Persberg. Till och med rocklegenden Alice Cooper har skrivit på hans facebooksida att han vill dit! Behöver jag säga mer?

– Kvällen närmar sig och vi tar en biltur runt Stöpsjön. Vi stannar och går ca 100 meter in till vattenfallet och bara njuter. Kanske gör vi en brasa och grillar en korv eller två och njuter av Värmlands storhet.

Högbergsfältet i Persberg

Som du märker gillar jag att fika och baserar många av mina utflyktsmål på det, men vad vore livet utan fika? Inte så värst roligt enligt mig! Tur att det finns gott om mysiga caféer i Värmland.

Kontentan av det hela är att jag insett med åren att det är VI, vi som bor här och tänker fortsätta leva här, behöver gynna det lokala. Utan att VI fikar på de lokala caféerna eller handlar lokala produkter kommer de inte finnas kvar. Vi bär ett ansvar i att sådana som jag kunde åka omkring på söndagar hela min uppväxt och prova på fik och mysiga butiker, och därmed få en idyllisk uppväxt.”Äh, jag köper mina kläder på nätet istället för i butikerna på stan” funkar liksom inte, såvida vi vill att ett levande centrum och landsbygd ska finnas kvar vill säga. Jag menar inte att vi alltid ska handla allt lokalt, men vi behöver i alla fall stanna upp och fundera över vad som är viktigt för oss och vilken typ av handel vi vill ha runt omkring oss. För mig överträffar det mänskliga mötet ett nätklick. Även om det innebär att jag får betala något mer i kronor och ören.

Hoppas vi ses på något av mina smultronställen.

/Jennie

Härlig fikastund på Bjurbäckens slusscafé i somras. Fotograf Anette Persson/NWT
Dela:

Kommentera

ett × tre =