Läs och bli tankeläsare

Så länge jag kan komma ihåg har värmländska politiker skrikit efter innovation. Ur innovationskraften ska nya företag och idéer växa, som i sin tur skapar jobb och ett bra liv för människorna som bor här.

De senaste åren finns också en allt större och hårdare samhällsdebatt kring mötet mellan olika kulturer och värderingar. När människor med olika värderingar möts, finns en risk att vi inte förstår varandra synsätt, vilket gör att vi polariseras och fortsätter på varsin väg, istället för att samarbeta och bygga nytt.

Både innovationskraften och förståelsen för andra människor verkar ibland vara långt borta. Stundtals så långt borta att Värmland i vintras hamnade på nationella löpsedlar under ett mindre smickrande tilltalsnamn.

Och det kan man förstå. Det är ingen lätt sak att bygga ett modigt och kreativt klimat där nya idéer och oväntade mänskliga möten är vardag. Trots stora satsningar på allt från matte och teknik i skolan till kreativa näringar och kluster regionalt, händer inte så mycket som man skulle önska.

Men det finns något man glömt bort. Något extremt spännande och nytänkande, som samtidigt är oerhört beprövat. Jag pratar om kultur.

Det coola med kultur är att det skapar BÅDE innovation och förståelse människor emellan. Tänk bara på hur en bok funkar. Genom en bok kan du bli tankeläsare och förflytta dig rakt in i en annan människas medvetande. Du kan känna och uppleva precis det som hen känner och upplever. Kultur är faktiskt det enda som på riktigt kan få oss att förstå hur det är att ha ett annat kön, att växa upp i en annan kultur, ha en annan hudfärg, social status, bakgrund eller kön.

Men innovationskraften då? Hur kan kulturen lösa det? Jo, innovation uppstår när människor har mod att gå sin egen väg och vågar tänka utanför ramarna. Frågan blir då hur värmlänningarna ska kunna bli så här modiga och nytänkande? Min erfarenhet är att kultur skapar detta i människor, särskilt om kulturen drabbar en som liten.

Och ju yngre man är, desto bättre funkar det. Forskning visar att vi gör som våra föräldrar. Växer man upp utan kulturella föräldrar, gäller det alltså att så tidigt som möjligt bredda barnens upplevelse av omvärlden. Ska man överlista Jante, behöver kulturen finnas som en självklar plats innan det globala självhatet, osäkerhetskänslorna och mindervärdighetskomplexet slår till nån gång i tidiga tonår.
 Mitt råd till värmländska politiker är därför att lägga krutet på kultur för unga. Ju mer kultur, desto mer innovationskraft och samarbete människor emellan. 
 Den kulturella utarmningen av landsbygden är ingen naturlag. Det är inget som bara sker, och som måste ske. Vi bestämmer. Men då kan vi inte bara sucka och säga att ”ja, det är ju som det är”.

Vi skulle exempelvis kunna bestämma att de bästa samtida konstupplevelserna ska ske i glesbygd och i förort. Vi skulle också kunna låta alla lågstadieungar regelbundet testa konstnärliga uttryck för att se vad som passar dem. Vi skulle kunna se till att alla mellanstadieelever får en kulturell coach, som guidar dem i sitt uttryck, oavsett om det gäller konst, litteratur, teater, musik eller något helt annat. (Det skulle dessutom skapa jobb, inflyttning, mer skattepengar och en rikare fritid i hela länet.)

Låter det naivt? Jo visst. Men det intressanta är att alla politiska lösningar bygger på att någon bestämmer sig för en idé, en vision, en tanke.

Så våga lite mer och gör Värmland till en kulturell spjutspets i Europa!

//Jenny

Dela:

1 kommentar

  1. Pingback: iraqi geometry

Kommentera

17 − 5 =