Du blir aldrig längre själv för att du hugger huvudet av någon annan!

Hur ser vi på varandras framgång och njuter vi när det går bra för någon annan? Vi säger ofta att vi gläds med varandra men hur mycket ärlighet ligger det bakom det? Min mamma har alltid sagt när jag varit missnöjd, förlorat i en tävling och kanske rent av klankat ner på något eller någon, eller skyllt ifrån mig -”Malin du blir aldrig länger själv för att du hugger hövv av nön annen”. Min kollega, Olle Nilsson, marknadschef på Nöjesfabriken sa till mig, vad är det du alltid säger på alla våra möten, jo, just den meningen.

Gräv där du står

Jag har genom åren haft många fina förebilder och dessutom själv fått förmånen att vara en, framförallt för mina två härliga pojkar Oscar och Karl-Johan, närmare hjärtat går det inte att komma. Många starka kvinnor och män har banat vägen för mig och eftersom jag alltid varit nyfiken har jag gärna härmat det jag tyckt är bra och dissat det jag tyckt varit mindre bra. Jennie Jonsson skrev förra veckan i sin blogg om vikten av förebilder, jag kan inte annat än att hålla med men hur blir man en själv? Måste det vara en framgångsrik person som ofta syns i press och media, en kollega eller kan det lika gärna vara en av alla de praktikanter vi tar emot i våra verksamheter?

Nöjesfabriken LokalLOjal

Är du äkta vara?

Att få frågan om att blogga för lokallojal kändes otroligt hedersamt, vilket gäng som bloggat innan mig och att jag får vara en av alla er, fantastiskt. På gården ”smalrömpa” hade vi Kalvar, får, hundar, katt, en get, höns, en galen tupp och en och annan kidnappad häst fick också ta plats. Vi odlade vår egen potatis och i stort sett alla grönsaker som fanns, vi hade många äppelträd i vår trädgård och eterneller som mamma torkade och la på skåpen i köket. Kalvarna som vi blivit kompisar med men som vi visste att när den tiden var kommen tog pappa fram slaktmasken och djuren gick från en fantastisk hage till stallbacken för att gå ett inte så roligt öde till mötes, aldrig anande de något, kan tänkas att vi hade de lyckligaste djuren.

Veckans LokalLojal-bloggare Malin Lundberg

Jag heter Malin Lundberg är 48 år och för ca för 18 år sedan kom jag flyttandes till Karlstad från Munkfors med mina två pojkar Oscar och Karl-Johan, idag 20 & 23 år. Jag är uppvuxen i ett ”rostfritt” hem med pappa karl-Anders som drev Munkfors stålförädling och mamma Karin som jobbade som rektor inom barnomsorgen i Munkfors, samtidigt som vi drev ett sk ”Månskensbonneri”, ett hem där det var helt naturligt att man hjälptes åt med allt, oavsett väder eller om kompisar och träningar drog.