Som civilekonom var det svårt att få jobb i finanskrisens tid, men jag fick mitt drömjobb – revisor på EY i Uppsala. I mitten av nittiotalet var det för mina kompisar helt otänkbart att tänka sig flytta hem till Hagfors. Vi hade varit i Uppsala ett gäng år, och sett begravningståg tåga från järnverket, med kyrkoherden i spetsen.
Att få en möjlighet att starta nytt, i en ny omgivning, där ingen vet din historia, kan vara väldigt skönt. Den tid jag i mycket missade när jag blev ”extrapappa” som 12-åring, tog jag på något sätt igen, i Uppsala. Volleybollen hade jag med mig, och hittade direkt ett bra lag i div 1, och det var även mycket beachvolley på somrarna. Men snart tog Värmlands Nation en stor del av fritiden. Wow, vilket ställe det var (och är)! En smältdegel av studenter som hade det gemensamma att man valt samma ställe att hänga på. Allt ifrån oss som pluggade ekonomi, till de som läste filosofi. Började med att plocka disk, laga mat, servera för att sen avancera till ölbaren och till sist cocktailbaren. Allt fler kompisar från Hagfors flyttade också till Uppsala, och vi blev ett stort gäng som höll ihop, många från Värmland, men också från andra landsdelar. […]
Vi är nu i mitten av 80-talet, jag bor i Hagfors och stolt över det. Just stoltheten över mitt ursprung har jag alltid haft, och glad över att jag växt upp just i Hagfors, centralt Värmland brukar jag säga om man mot förmodan inte vet var det ligger… Roligt jobb, med bokföring där jag till sist fått köpa in en dator till firman – men jag fick inte använda den.
Pappa som var känd som ”kröskungen” i Hagfors, hade också tillsammans med sin bror och en kompis startat en jordgubbsodling, i mitten av 70-talet. Min första egna ”affärsverksamhet” var att sälja popcorn och saft när det var auktioner hemma hos oss, på skolplanen vid Lakheden. Sålde jordgubbar gjorde vi också, min brorsa och jag. Att det kanske var lite mycket jordgubbar för oss upptäckte mamma när Mattias lämnade in sin uppsats på mellanstadiet, där ämnet var ”min sommar”. Texten var: ”Jordgubbar, jordgubbar, jordgubbar, jordgubbar, jordgubbar” och så vidare…
Hur började det egentligen tänker jag, detta som är livet? Tänker att jag börjar bloggandet där, för länge sen. För mig var det när mamma, född i Stockholm, kom med sin vita Saab till posten i Hagfors, och där mötte min pappa som kommenterade att det var en buckla på ena bakskärmen (mamma hade kört i diket på vägen till Hagfors…) – mamma svarade tydligen ”japp, ska göra en till på andra sidan för att få lite symmetri!”. Ved och kärlek levererades till lärarbostaden på Lakheden, giftermål våren -65, och jag föddes den 11 oktober. Pappa Sven-Olof, som var jägare, var stolt över att fått en ”en-taggare”.