En dag på Brigadmuseum

Är det inte bara nostalgiska militärer som vill dit? Det är den absolut vanligaste reaktionen jag får höra när jag berättar att jag jobbar på Brigadmuseum. Jag ska försöka berätta hur det är att jobba på ett militärhistoriskt museum, utan att vara varken militär eller kulturvetare i grunden, samt varför jag tycker det är väl värt ett besök.

Mina hoods

Filipstad med omnejd. För en utomstående kanske det inte har så mycket att erbjuda i första anblicken, men skrapar man lite på ytan finns det mycket att uppleva. Framförallt naturupplevelser där tystnad och magnifika yver slår det mesta.

Tur och retur

Jag var 19 år, bodde i Filipstad och dagdrömde om ett stimmigt New York. DÄR skulle jag bo och leva och dricka glamorösa cocktails, shoppa på 5:e avenyn och åka till The Hamptons på helgerna. Som 19-åring var jag som de flesta andra och funderade på vad jag ville göra med livet. Vad jag visste var att jag ville bort. Min storebror hade precis gått bort i en olycka och all charm med Filipstad och småstadsidyllen där alla känner alla, var försvunnen. Civilekonomi dök upp som ett alternativ; en bred utbildning med många alternativ på jobbmarknaden efteråt. Så fick det bli och jag påbörjade en 4-årig utbildning på Linköping universitet. Jag kände dock ganska snabbt att jag inte var redo för plugg än, så jag började som stationssäljare på OKQ8 och hamnade kort tid därefter på huvudkontoret i Stockholm (bananskal va?) för att jobba med interna utbildningar. Stockholm… nästa lika […]

Sophia Nordqvist och Lisa Walfridson

Närproducerat!

En av anledningarna att vi sa ja till att blogga är just att vara ” lokal lojal ”. Det är något som ligger oss varmt om hjärtat. Ordet närproducerat klingar så fint i våra liv. Om de flesta får välja tror vi att man väljer just det. Men många ggr så blir det priset som får styra. Man har såklart olika möjligheter och prioriteringar.

Ung företagsamhet Värmland Lokallojal

Generation Z:s drömmar om Värmland

Jag tänkte viga mitt första blogginlägg till den där generationen som snart tar över, millennials, eller kort och gott – generation Z. En sak som slagit mig är att diskussioner om våra millennials ofta är kopplade till problem, och att det minsann var klart mycket bättre ”förr”. För förr så klarade ungdomarna skolan bättre, förr i tiden var man inte lat, curlad, ofokuserad, narcissistisk, och förr flipprade man definitivt inte med mobilen!

Det är dags att släppa skrivbordskanten, droppa skärmen och lämna soffan!

Tänk dig alla engagerade lojala människor i din omgivning som jobbar ideellt på sportklubben, teatergruppen, politiskt, bygdeföreningen, motorklubben, vattenföreningen, mentorskap, skolan m.m. De är en förutsättning att vårt lokala samhälle ska fungera. 
 Det finns plats för oss alla. Kiosken behöver bemannas, gräset ska klippas, ekonomin skötas, snickerier fixas, biljetter kontrolleras, medlemsregister uppdateras, någon att snacka med kan värma, bollar pumpas, fika inhandlas, affischer ska upp, sociala medier skötas, fester fixas, lokala butiken få ut reklamblad, vattenflaskor fyllas, stolar bäras m.m.

Bara vi snackar med varann så löser det sig – Tänk så enkelt

Är uppväxt i en kreativ miljö där min far sa: ”Arbete är sånt som skapas” och min mor sa ”Du gör på ditt sätt”. Tänk så enkelt. I det gamla bondesamhället gick man till kyrkan varje vecka och på kyrkbacken fick man reda på vad som var på gång i bygden. Hade handlarn fått in nya redskap, vem skulle man köpa årets kalvar av, hur såg skörden ut, nyheter från residensstaden, någon som startat ny verksamhet, prisläget osv. Några gånger per år hade man ofta marten på bygden för att göra de stora affärerna, se vad som var på gång och ha det trevligt. Självklart var man lokal och lojal. Man levererade det man lovat och hade koll vad som var på gång. Och vid högtider kunde det bjudas in till salongen hos godsägaren med trolig inspiration från de fina salongerna i de europeiska storstäderna.