Veckans LokalLojal-bloggare Emma Dahlström

Emma Dahlström här! Kul att jag har fått äran att blogga för just dig den här veckan. En vecka där jag tänkte dela med mig om lite glimtar från min vardag som freeski-åkare. För tillfället så tillbringar jag sommaren i Torsby, där jag även är född och uppvuxen. Den här sommaren blev lite annorlunda för mig då min skidsäsong fick ett abrupt slut när jag i mars drog av korsbandet i höger knä. Det kändes tomt och alla planerade skidresor byttes plötsligt ut mot en sommar och höst fylld med rehab och svettandes i gymmet. Men, det är tyvärr så det är för många elitidrottare, ups n’ downs.

Säffle Pride paraden

Nu var det så dags. Dagen för paraden var här och jag ,Ebba och Barbro möttes på hotellet i Säffle för att få i oss en ordentlig frukost. En hel del ska klaffa denna dagen så med viss nervositet satt vi där och försökte tänka på allt som vi måste göra. Var vi vimsiga förut så var det ingenting mot nu! Kanalparken där paraden skulle avslutas med talare och bandet Granny K skulle göras iordning. Ljudmakaren kom och vi fick hjälpa till att lasta ur lastbilen med alla ”ljudprylar”, schema gjordes för gatuvakterna och sopsäckar sattes upp på träd. Det här var bara en bråkdel som skulle ordnas med innan kl blev 15. Mitt uppe i det här hade jag, Therese dubbelbokad mig så jag försvann en timme för fotografering utav ett brudpar. Som om man inte var stressad nog! Varmt var det också, vilket väder vi fått! Jag och […]

Äran att få anordna Säffle Pride 2017

Lördagen 1 juli 2017 gick stapeln för vår Prideparad i Säffle! Det är tredje året som det anordnas Pride här och vi var stolta och glada arrangörer som fick äran till denna tillställning i år. Tidigare år har promotorerna stått för kalaset, i år tog vi över stafettpinnen! Vi som anordnade Säffle Pride i år heter Ebba Rolfsman, Therese Tingberg, Tomas Karlsson, Barbro Källström samt Krister Lönn. Det var alltså vårt första år som arrangörer.. hur tänker man när man anordnar en sån här grej? Ja det undrade vi också till en början… precis ALLt skall ordnas och donas med.. ekonomiska bidrag, tillstånd hit och dit, scen, underhållning på scenen, datum och allting ska spikas. Det är ett stort projekt, större än vi kunde ana. Men vi var ett bra gäng som till slut rodde detta i hamn. Vi gjorde detta projekt ideellt på vår fritid och det är inget […]

Mitt kreativa underbara kaos

Att ha en kreativ hjärna som ständigt är igång och surrar och snurrar är både alldeles underbart men även lite opraktiskt. Fördelarna är inte svåra att förstå – man har lätt till fantasi, bra på att lösa problem, kreativ osv. Men… när hjärnan ständigt går på högvarv med diverse dagdrömmeri, inspiration, skapande av konst, nya idéer till nya projekt. Ja, då finns kanske inte så mycket övers till de där andra såsom att vara duktig på att komma ihåg att svara på det där mailet som jag skulle svara på med detsamma. Eller att skriva upp saker i almanackan, skicka det ena och än det andra, hålla reda på diverse viktiga saker såsom plånbok, mobil, nycklar, kamera, tvdosan (ja, den kan ligga i kylen eller i ateljén…) att hitta bilnyckeln till det där mötet som man ska iväg på, som man precis kom på minuten innan man somnade att man […]

Vinnare av AB Värmland

För nästan exakt ett år sedan hade jag dukat upp lite fika här hemma till mig och Helena Wiktelius Rimfjäll plus en till person som hon skulle ta med på fikat hos mig. Jag trodde det var någon revisor då vi tidigare pratat om det litegrann. Men sen knackade det på dörren och när jag öppnade var det ett helt gäng med härliga glada människor där utanför. De hade blommor, NWT och VF med sig. Sen berättade de att jag hade vinnit AB Värmland. Det var en sån chock! Jag trodde inte att jag skulle vinna och när de dessutom kom två månader innan vinnaren skulle utses så var det verkligen en chock.

Vad vill du bli när du blir stor?

För en sisådär 25 år sedan kom jag på vad jag skulle bli när jag blir stor. Delfinskötare på Kolmården. Detta yrke skulle jag kombinera med att vara glasblåsare. Helt perfekt kombo tänkte jag. Men det tog inte lång tid innan jag vid tidig ålder förstod hur hemskt jag tyckte det var med instängda djur och bojkottade snabbt tanken att jobba med dessa ledsna fångade vackra varelser.

Längtan efter ett normalt liv

Under sista två säsongerna kände jag lite grann att jag inte hade så mycket mer att bevisa för mig själv med hockey. Samtidigt som jag själv tyckte det var viktigt att själv få bestämma när man skulle sätta punkt. Jag ville göra det när jag själv kände att jag spelade på en hög nivå och att jag fortfarande hade glädjen till sporten som man ägnat så stor del av livet till. Och det tyckte jag själv att jag gjorde och jag hade två jättebra år i Mora och allsvenskan.

Tillbakakallad…

Efter det att jag att jag kom tillbaka blev det 10 säsonger, från -95—04 i FBK-dressen. Under den perioden lyckades vi nå final vid 7 tillfällen och lyckades vinna tre av dessa (-97, -98 och -02). Självklart är min absoluta höjdpunkt i karriären finalvinsten över Djurgården i Globen -98, när jag fick den äran att avgöra i förlängningen i den absolut sista finalmatchen. Just det tillfället är något som man ständigt blir påmind om och som jag mer än gärna kan leva med.

Varför Värmland och varför det blev just hockey

Jag kom till Karlstad som sexåring efter att ha bott i Västerås. Idag är jag 45 år och i stort sett hela livet har kretsat kring idrott av olika slag. Sport har alltid varit en naturlig del i familjens vardag, då det troligen började med pappa som var aktiv i både hockey och bandy, lite fotboll också för den delen… Som lillebror i familjen med både en större syster och bror så blir man lite inkastad i sportens värld oavsett man ville eller inte, vilket jag är otroligt glad för idag. Från början var det väl mestadels spontanidrott i form av landhockey på gården på Herrhagen eller fotboll på ”leret”, en grusplan i närheten där vi bodde. Nån gång i tidig ålder blev det också något inhopp i brorsans fotbollslag när alla inte dök upp och det fattades folk, min bror är fyra år äldre……

Du blir aldrig längre själv för att du hugger huvudet av någon annan!

Hur ser vi på varandras framgång och njuter vi när det går bra för någon annan? Vi säger ofta att vi gläds med varandra men hur mycket ärlighet ligger det bakom det? Min mamma har alltid sagt när jag varit missnöjd, förlorat i en tävling och kanske rent av klankat ner på något eller någon, eller skyllt ifrån mig -”Malin du blir aldrig länger själv för att du hugger hövv av nön annen”. Min kollega, Olle Nilsson, marknadschef på Nöjesfabriken sa till mig, vad är det du alltid säger på alla våra möten, jo, just den meningen.